Exklusiv visning på Nationalmuseum

Vi bjuder på visning av Scandinavian Design & USA, Nationalmuseum

Välkommen den 18 november kl 18.00 – vi har bokat en unik visning av Scandinavian Design & USA på Nationalmuseum i Stockholm. Vi tittar på hur begreppet Scandinavian Design etablerades och fick stor plats i USA under tiden 1890–1980. Vi får en härlig visning med lite extra fokus på skandinaviskt textilt hantverk som då slog igenom. Föreningen bjuder dig som medlem på visningen (värdet är 350 kronor). Begränsat antal platser (endast 20 platser) – först till kvarn får en biljett. 

Anmälan senast 14 november till foreningen@svenskhemslojd.com

Har du en kompis som inte är medlem men vill följa med? Lös det genom att bli medlem på plats. Det går att ordna med swish. 

Varmt välkomna! 

Möjliggörare – utställningen

I dag den 12 november 2021 öppnar den digitala utställningen Möjliggörare, som lyfter fram några av de slöjdare som tillverkar redskap och på andra sätt gör det möjligt för andra att slöjda. Föreningen för Svensk Hemslöjd har skapat denna digitala utställning i ljud, foto och text. Lyssna på samtal med möjliggörare som producerats i samarbete med podden Görbart, där det pratas möjliggörare och generositet, nyfikenhet och lust ur olika aspekter. Och spana in det fina bildmaterialet från våra möjliggörare på deras handtillverkade redskap. Här hittar du utställningen!

I utställningen presenteras verk av: Eva Berg | Felix Wink Täljogram | Julia Kalthoff Kalthoff Axes | Kerstin Neumüller | Lars Larsson | Maria Smedberg Ullforum spinneri | Åke Erlandsson.

Utställningen kommer även under en period i januari 2022 att visas fysiskt i butiken Svensk Hemslöjd på Norrlandsgatan 20, Stockholm. Utställningen Möjliggörare är en del av projektet Slöjdcurator och genomförs av Föreningen för Svensk Hemslöjd med stöd av Nämnden för Hemslöjdsfrågor.

Foto: Kerstin Neumüller

Mimmi Börjessons broderistipendium 2021

Vi har nu delat ut Mimmi Börjessons broderistipendium 2021! Mottagaren är Jennie Anna McMillen och motivering lyder: Broderi som nutidsdokument – och berättelser om världen vi lever i. Ett skickligt utfört hantverk av en modig hand och en brodös som är sann i sitt eget uttryck. Jennie har de senaste åren arbetat med konflikten mellan civilisation och natur, där båda parter försöker inta nya delar av världen. Hon har också hittat sina vägar i det 3-dimensionella uttrycket.

Bakgrunden till stipendiet: År 1857, i Byske mitt emellan Skellefteå och Piteå, föddes brodöslegenden Mimmi Börjesson. Hon växte upp på en bruksherrgård fram till pappans död då mamman tog familjen till Stockholm. Mimmi gjorde år 1893 arbetsprov hos Handarbetets Vänner och fick genast arbete som brodös. Hon blev både omtalad och uppskattad för sitt gedigna och vackra arbete, och ingick i Handarbetets Vänners styrelse under en tid. Där broderade hon, tillsammans med sina kollegor, motiv i samarbete med bland annat prins Eugen, Gunnar Wennerberg, Sofia Gisberg och Maja Sjöström. Mimmi var med och grundade textateljén Licium tillsammans med Agnes Branting, en stor aktör inom den svenska liturgiska textilkonsten. Ateljén startade i all blygsamhet hemma i Mimmis lägenhet i centrala Stockholm. År 1897 fick Mimmi diplom vid Stockholmsutställningen och år 1900 vid världsutställningen i Paris. Vid konstindustriutställningen 1909 deltog Licium och textilierna fick sedan åka till Budapest för att visas upp även där. Mimmi gick i pension 1918 och fortsatte brodera tillsammans med släktens yngsta. Hon blev 96 år gammal.

År 1993 skänkte Mimmis barnbarn Ingrid Falkman, dåvarande styrelseledamot i Föreningen för Svensk Hemslöjd, 130 000 kr till föreningen som grund till en stiftelse till minne av sin mormor. Året efter instiftade föreningen Mimmi Börjessons broderistipendium. Nästan varje år delas ett stipendium om 5 000 kr ut.

Källa: Föreningen för Svensk Hemslöjd, SKBL/Christina Dackling, och Digitalt museum.

Kallelse till föreningens årsmöte 10 juni 2021

Föreningen för Svensk Hemslöjds årsmöte hålls på Waldemarsudde, Stockholm, torsdag 10 juni klockan 18. 

Efter årsmötesförhandlingarna får vi en visning av utställningen ”Platsens själ – Prins Eugen och landskapet”.

Vi hoppas att restriktionerna från Folkhälsomyndigheten har lättat till den 10 juni, om de inte har det håller vi årsmötesförhandlingarna i trädgården.


Lämna gärna en fullmakt till en annan medlem om du inte har möjlighet att närvara.

Anmälan senast 8 juni till: foreningen@svenskhemslojd.com 
eller i butiken, Norrlandsgatan 20, telefon 08-232115.


Årsmöteshandlingar finns i butiken och de kommer även att finnas på plats vid årsmötet.

Välkommen!

#1kvmlin

Det började med en gammal handduk

År 2020 gjordes ett fint projekt i Västra Götaland – 1 kvm lin skulle odlas av hugade trädgårdsinnehavare. I år är det än mer fantastiskt – hela Sverige ska odla lin! Gör det du också. Här nedanför kan du läsa mer om projektet hur det började. Och här finns mer info om anmälan.

En av etnolog Inger Widhjas käraste textilier är en gammal handduk. Anspråkslös vid en första anblick och med handspunnet lin som inslag.

När Inger var liten fanns massor av ”konstiga redskap” på mormors vind. ”Vad är det? Hur gör man med den? Kan du visa mig?” Hennes mormor gav då Inger en kvadratmeter i landet, där de tillsammans sådde lin.

Fröerna ska ligga så tätt så sädesärlorna halkar på dem,

minns Inger att hennes mormor sade. Tillsammans gjorde de linberedningens hela process till den färdiga väven. 60 år senare är handduken fortfarande en av Ingers käraste textilier.

Ingers berättelse födde idén till projektet 1 kvm lin.

Varför odla lin?

”Linet är en upplevelse för alla sinnen. Tanken med projektet var att odla växt och människa. I jorden växer linet och i människan växer kunskap, nyfikenhet och insikter om textil. Insikter om växtfiberns beskaffenhet och nytta.

I en kvadratmeter med spånadslin växter det kläder och handdukar, isolering och mat, handlag och kunskap.

Med projektet ville vi väcka intresse för linet och bygga textila relationer.Vi menar att när man får insikt i vad textil är, som i detta fall en liten påse med frö som växer och blir en urstark fiber, så kommer man att uppskatta textil mer, se på handdukarna på loppmarknaden på ett annat sätt och sätta textil i ett större sammanhang.Vi ville också få fler att upptäcka glädjen och nyttan i slöjden, glädjen av att göra tillsammans och att göra själv.”

Här kan du läsa mer om linet och testa dina kunskaper med vårt quiz.

Pressmeddelande 1 kvm lin 2021.

Vill du vara med?

För att vara med i projektet så anmäler du dig i det område där du bor. Det är olika anmälningstider för olika områden så läs noga. Du får skickat till dig frö som räcker till 1 kvadratmeter tillsammans med odlingsinstruktioner.

När du ska så beror på var du bor i landet. I södra Sverige kan du så tidigt, i april. I norra Sverige sår du lite senare, i maj, de långa ljusa nätterna gör att linet växer till sig fint. Om du vill hinna med alla moment från sådd till tråd är det bra att så tidigt. Linet ska hinna växa, du ska rycka, torka, frörepa, röta och torka igen innan det är dags för beredning. För att hinna med allt detta till hösten är det bra att inte vänta för länge med sin sådd.

Linet ska sås tidigt, samtidigt med eller omedelbart efter stråsädens sådd.

#1kvmlin

Hitta anmälningsuppgift för just din region här.

Yxmakaren Julia Kalthoff får hedersomnämnande

Vi är glada över att ha Julia Kalthoff som sökande till vårt stipendium. Vi ser en sann möjliggörande i henne och hennes egna täljyxa, vilket är varför vi vill ge henne ett  hedersomnämnande:

Som yxmakare är Julia Kalthoff en möjliggörare för samtida slöjdare. Hon arbetar i en hantverkstradition och har fördjupat sig i yxans funktion, resultatet är en nätt och snygg täljyxa som vi anser driver slöjdandet framåt. För detta arbete får hon vårt hedersomnämnande. 

Julia tillverkar alltså yxor och gör det på ett strålande vis. Med stark känsla för traditionen i hantverket kring verktyg har hon låtit göra en hel del efterforskningar och utprovningar för att nå det resultat hon vill ha – en modern och tilltalande täljyxa. Den är anpassad efter täljandet och passar därmed också för det mindre arbetet, eller för den mindre handen. Den kan användas av nybörjaren såväl som den erfarne slöjdaren, och  bjuder med sin lätta vikt och sin stiliga balans på ett enkelt och lätt handhavande.

Julia Kalthoffs täljyxa är nätt men kraftfull och mycket välbalanserad. Foto Julia Kalthoff
Julia Kalthoffs täljyxa är nätt men kraftfull och mycket välbalanserad. Foto Julia Kalthoff

Vårt stipendium Årets förnyare lockade Julia att söka eftersom hon både såg möjligheten att få mentorskap och utställningsplats. Men också som hedersomnämnande får hon tillsammans med vinnaren Jennie Jakobsson delta i den utställning som äger rum i butiken 10 oktober och en vecka framöver. Detta ger exponering och möjlighet för fler att upptäcka hennes arbeten. 

Hur känns det att få hedersomnämnande?

– En stor drivkraft för mig i detta är att möjliggöra slöjdande, så det känns så fint att ni skriver det i motiveringen! Nu är jag i mål och kan dö lycklig!

Hon tror också att hedersomnämnandet kan bidra till att fler får upp ögonen för det fina i att tälja i färskt trä:

– Jag tycker att det är en härlig sak att göra och tror och hoppas att fler kan få glädje och tillfredsställelse i det, säger Julia.

Julia Kalthoffs täljyxa. Foto Julia Kalthoff
Julia Kalthoffs täljyxa. Foto Julia Kalthoff

Julia Kalthoff arbetar och bor i Stockholm, där hennes långa arbetsprocess att ta fram sin täljyxa givit henne en nyfiken kundskara, hon har också en lång väntelista eftersom det tar tid för henne att göra yxorna. Dock hindrar det inte henne från att vilja utveckla ytterligare en yxa, något hon hoppas på att kunna göra i framtiden. Hennes arbetsprocess är dock noggrann och tidskrävande. Den innefattar också samarbeten både med slöjdare och forskare inom metallurgi. 

För att få fram sin täljyxa har hon smitt prototyper, täljt skaft och låtit slöjdare testa, för att sedan korrigera och testa igen. För att få en bra hållfasthet i yxans egg har hon tillsammans med forskare testat olika stål;

– Jag har smitt fram yxor i olika stål som det gjorts härdtester på. Sedan har vi huggit i hårda material och kvist och studerat resultaten i mikroskop, och på så sätt valt smidesmetod, stål och härdmetod.

Avslutningsvis säger Julia Kalthoff att “yxan ska vara som en förlängning av ens egen kropp, så att man kan arbeta helt fritt och skapa vad man vill. Hur gör man en sån yxa?” Det är också något vi blir nyfikna på och vi ser fram emot att följa hennes fortsatta arbete. 

Välkommen till butiken torsdag 10 oktober 18.00, då även Julia Kalthoff finns på plats vid stipendieutdelningen. Då finns möjlighet att se mer av Julias täljyxa.

Per Norén får hedersomnämnande och är Butikens val

Per Noréns krympburk får ett hedersomnämnande i Årets förnyare 2019, samt är butikens val. (Foto Per Norén)
Per Noréns krympburk får ett hedersomnämnande i Årets förnyare 2019, samt är butikens val. Foto Per Norén

Täljaren Per Norén får både föreningens hedersomnämnande och är Butikens val i årets omgång av Årets förnyare. Även om vi delar ut själva stipendiet till vinnaren Jennie Jakobsson i år är vi stolta och glada över den mycket höga kvaliteten på ansökningarna också i år och därför även presentera hedersomnämnanden. Precis som förra året har också Jenny Berge, som är butikschef i vår butik Svensk Hemslöjd, gjort sitt val bland ansökningarna – hon letar bland annat efter en produkt med säljpotential.

Per är självlärd och har täljt endast ett par år, som relativt ny på slöjdscenen har det gått fort för honom att hitta sitt engagerande formspråk. Han täljer främst slevar och krympburkar. Det finns så mycket möjlighet till variation menar han, då formerna går att utforska i det oändliga. Han övar form och mönster, avvägningar och proportioner och säger att det är så han kommer framåt.

– En slev är inte bara en slev, jag kan göra den i tusentals varianter. Det är spännande att repetera en form om och om igen, det lär jag mig mycket av. Man stretchar fantasin och övar upp det fina färg och formgehör som ryms inom oss alla.

Det är dock för en krympburk som han blivit uppmärksammad, vi formulerar det så här i den motivering också hedersomnämnandena får i vår stipendieutdelning:

Med skickliga händer och poetiskt hjärta fångar Per Norén träets själ i burkar och slevar. Med en vilja att dela med sig och engagerat sprida slöjdandets förträfflighet får Per Norén ett hedersomnämnande. Och för sin talang och förmåga att tälja alster som väcker förundran och habegär blir hans krympburk också Butikens val.

Vi är nyfikna på varför han har sökt stipendiet:
– Det känns som en fin måttstock, att se hur mitt arbete tas emot. Det ger också en ökad chans att nå ut förstås.

Per ser att uppmuntran erkännande från branschen också spelar roll. Vi undrar vad ett omnämnande betyder för honom:
– Väldigt mycket. Att min slöjd inte bara känns i mig, att slöjdvana ögon ser mig och mitt skapande med vänlig uppmuntrande blick, det blir man ju bara sporrad av!

Per kommer att vara med vid stipendieutdelningen, där han får ta emot sitt omnämnande. Och med sig har han också sin krympburk, hans alster finns utställt tillsammans med de övriga deltagarna i årets upplaga av Årets förnyare-utställning. Vanligtvis bor och verkar Per Norén utanför Bollnäs i Hälsingland, det är också därifrån han hittar både ämnen till sina alster och sin inspiration. Han täljer främst i al och björk, men är nyfiken på en rad olika träslag. I motiveringen lyfte föreningen hans sätt att kommunicera ut täljandet och slöjden, något han med stor uppskattning gör på sitt instagramkonto Spångossen. Han landar ofta i att alla kan tälja, det kräver bara lite övning. Och han säger att det är något som han vill att vi ska göra för att må bra.

– Mitt mål är inte att folk ska göra snygga krympburkar, jag vill att folk ska tillåta sig vara hela sig själva och att de ska kunna få upptäcka sig själva genom sitt eget skapande. Alla ska få vara precis som de är.

Kom och träffa Per och hör honom berätta mer om sitt täljande och sitt förhållande till träet. Vi vill också då veta mer om framtiden och vad som händer nu.

– Jag har en kropp med vilken hälsan spökar, det är prio just nu. Parallellt planerar jag för att kunna ta min träslöjd ut på vägarna, dokumentera och presentera i ord och bild ett Slöjdsverige som bultar gror. Med den svenska naturen och det mänskliga skapandet hand i hand finns plats för mer vibrerande berättelser. Där vill jag vara!

Välkommen till Svensk Hemslöjd, Norrlandsgatan 20, torsdag 10 oktober 18.00, var med oss då vi delar ut stipendiet och inviger Årets förnyare 2019! Utställningen finns att se fram till den 16:e oktober.

Möt Jennie Jakobsson, Årets förnyare 2019!

Traditionell teknik i nytt ljus ger elegant och spännande Couture Craft. Foto Joel Nilsson

Årets förnyare 2019 heter Jennie Jakobsson, vårt stipendium riktar sig till en utövare som nyligen avslutat sina konstnärliga studier, eller på annat sätt är i början av sin hantverksbana. Föreningen vill med stipendiet skapa nya traditioner med hantverk som blickar framåt. Jennie Jakobsson får stipendiet med följande motivering:

Spetssömmens “stygn i luften” blir i Jennie Jakobssons tappning vackra delar i en mycket elegant helhet. Med sin jacka i tovad lammull har hon utforskat och förnyat materialen. Det är ett hantverksskickligt experiment med ull, skala, komposition och stygn. Själv kallar hon det sheep and chic, vi vill kalla det Couture Craft. Med jackan Margot & Margot blir Jennie Jakobsson Årets förnyare 2019. 

Jennie Jakobsson, Årets förnyare 2019. Foto Joel Nilsson.

Stipendiet består av 5 000 kronor och en utställningsplats i vår butik, Svensk Hemslöjd. Dessutom får vinnaren också ett mentorskap där vi i föreningen hjälper stipendiaten vidare i frågor som hen själv väljer. Vi är förstås nyfikna på hur Jennie Jakobsson upplever utmärkelsen:

– Det känns fantastiskt kul!  Det är lite svårt att se sitt eget arbetes värde ibland så sånt här värmer och uppmuntrar, säger hon.

Jennie Jakobsson får utmärkelsen för jackan Margot & Margot, ull och spetssöm. Foto Joel Nilsson.

Som förening söker vi nya sätt att se på hantverk, men också sätt och uttryck som tar vara på traditionella tekniker och förnyar dem, något som vi anser att Jennie Jakobsson i sitt arbete gör. Hon håller med och ser det som en av anledningarna till varför hon också sökte med just detta verk:

– Spetssöm är både en gammal teknik som får ett förnyat uttryck, men också  i kombination med ett material som inte brukar ses i samband med spets.

Jennie betonar också teknikens återbrukspotential som en viktig faktor i sitt verk. Hennes sätt att arbeta med denna teknik är att hon tovar mönsterformer, och dessa bitar, dessa konturer av mönstret sys fast på ett bottentyg. I luften mellan byggs sedan formerna upp, själva mönstret kommer alltså fram i mellanrummen mellan de små bitarna. Dessa bitar kan med fördel vara just spillbitar som blivit över. Traditionell spetssöm är mycket mindre i skala och används främst i bonader. Här är en del av Jennie Jakobssons projekt också det egna materialvalet i ullen, samt sättet hon skalar upp tekniken i format. Men hon säger själv att hon bara börjat. 

– Jag vill fortsätta utveckla och experimentera med tekniken. Det finns massor att prova, andra material, blanda material, olika trådar, färger och mönsterformer, men också andra sorters produkter.

Margot & Margot. Foto Joel Nilsson.

Margot & Margot är Jennie Jakobssons examensarbete från HV Skola. Hon är fast besluten om att fortsätta sitt textila utövande och i dagsläget arbetar hon som brodös på HV Ateljé. 

– Jag har precis tagit steget och sagt upp mig från den anställning som kläddesigner jag haft de senaste 10 åren och arbetar nu som brodös på HV-Ateljé. Framåt planerar jag och familj en flytt till Gotland där jag kommer att kunna ha min egna ateljé, där jag hoppas kunna spendera mycket av min tid.

Nu delar vi ut detta stipendium till dig den 10 oktober och ditt arbete kommer att kunna ses på Svensk Hemslöjd från och med då och en vecka framåt. Hur hjälper detta dig framåt tycker du?

– Det är lätt att få tunnelseende och när man håller på med ett projekt och ibland frågar man sig om det kommer finnas någon annan som tycker idén är bra eller fin. Då är en sån här utmärkelse viktig. Och att få andra människors, rotade inom hantverksområdet, syn på ens arbete. Det här ger mig en chans att nå ut med mitt uttryck och mig själv som textilhantverkare. Och förhoppningsvis kan det också generera möten med andra duktiga inom hantverksyrket, avslutar Jennie.

Varmt välkommen att träffa Årets förnyare 2019! Jennie Jakobsson finns alltså på plats på Svensk Hemslöjd tillsammans med oss i föreningen torsdag 10 oktober 18.00. Vi ses! 

Jennie Jakobsson är Årets förnyare 2019!

Hurra och grattis! Årets förnyare 2019 är utsedda!
Föreningen för Svensk Hemslöjd har nu valt ut stipendiat! Vi säger stort grattis till Jennie Jakobsson, som är utsedd till Årets förnyare 2019 med sitt verk Margot & Margot – en jacka i spetssöm av pärlgarn, gjord i tovad lammull. Detta är hennes examensarbete från Handarbetets Vänner. Hon får utmärkelsen med följande motivering:

Spetssömmens ”stygn i luften” blir i Jennie Jakobssons tappning vackra delar i en mycket elegant helhet. Med sin jacka i tovad lammull har hon utforskat och förnyat materialen. Det är ett hantverksskickligt experiment med ull, skala, komposition och stygn. Själv kallar hon det sheep and chic, vi vill kalla det couture craft. Med jackan Margot & Margot blir Jennie Jakobsson Årets förnyare 2019.
Följ henne på Insta @jenniejakobsson.textil_form

Vi delar också ut två hedersomnämnanden och ett Butikens val:
Per Norén får ett hedersomnämnanande för sin välarbetade krympburk, han är även Butikens val för samma fantastiska burk.
Följ honom på Insta @spangossen

Julia Kalthoff får ett hedersomnämnande för sina välgjorda täljyxor. Följ henne på Insta @kalthoffaxes

Välkommen till stipendieutdelning och vernissage för Årets förnyare 2019 torsdag 10 oktober 18.00 på Svensk Hemslöjd.