Fin visning på Sven Harrys

Julia Kalthoffs yxor

I veckan bjöd föreningen på en medlemsvisning av utställningen Kraftverk på Sven Harrys konstmuseum – det var fint och intressant! Ett antal görare har under utställningen flyttat sina verkstäder och arbetsplatser till museet: skomakare, skräddare, papperskreatör, florist, yxmakare, tapetmakare, dockmakare, muralmålare och tatuerare. Vackert och smart!

Mimmi Börjesson-stipendiat 2022

Påsöm Anna-Karin

Årets Mimmi Börjesson-stipendiat är Anna-Karin Jobs Arnberg. Stipendieutdelningen var den 13 oktober.

Anna-Karin har mästarbrev i broderi, har skrivit boken Påsöm, och håller enormt populära kurser i just påsöm. Hon kommer från Floda socken i Dalarna och fick redan som barn lära sig hantverk och ta del av bygdens textila arv.

Anna-Karins broderier har bland annat ställts ut på Liljevalchs konsthall, Galleri Yamanashi, Wålstedts textil, i Chicago under projektet ”all tradition is change”, Enköpings museum i projektet Viking Couture, Ottilia Adelborgmuseet och kulturhuset i Mora.

Fotograf: Lena Katarina Johansson

Hurra! Årets förnyare är Caroline Harrius – och vi har även delat ut tre hedersomnämnanden

Årets förnyare 2022 är utsedd och vi säger grattis till CAROLINE HARRIUS som är årets stipendiat med sina broderade porslinsvaser. Det klassiskt blåvita är i Carolines ­tappning en kombination av två material som ­bildar en oväntad och vacker helhet. Välformad oregelbundenhet, hårt och mjukt, ­glaserat och garn möts i hennes verk. Med sina broderade keramikvaser har hon ut­forskat sin egen metod och använt material på nya sätt. Med de broderade porslins­vaserna blir Caroline Årets förnyare 2022.

Årets hedersomnämnaden går till Urban Brötegård, Elisabeth Nilsen och Sophie Jungkvist

URBAN BRÖTEGÅRD: Med sin evighetsgran kombi­nerar Urban nyskapande och tradition. En modulär, hållbar och praktisk tanke med hantverket och framtida utveckling i fokus. Här har skapats något nytt med hög igen­känningsfaktor, som med ­bakgrund i ­historien för hantverks- och ­jultradition vidare. 

ELISABETH NILSEN: Vad kan spillvirke, flätning och vävning ha gemensamt? Svaret är Elisabeth. Hennes pall väcker ­tankar, nyfikenhet och lust kring material och teknik. Det vackra furu­virket hon valt till sin pall bär det smått poetiska epitetet blånadsved. Här närs ett ambitiöst mål att höja ­värdet på spillved, och vi ser det verkligen hända. 

SOPHIE JUNGKVIST: Här möter vi en utforskare och uppfinnare, som med daldrällen som bas skapat en interaktiv och hypermodern textil. Med hjälp av en handrörelse ändras vävens uttryck, både i form och färg. ­Detta är en analog och vacker undersökning av vävens innersta väsen. 

Exklusiv visning på Nationalmuseum

Vi bjuder på visning av Scandinavian Design & USA, Nationalmuseum

Välkommen den 18 november kl 18.00 – vi har bokat en unik visning av Scandinavian Design & USA på Nationalmuseum i Stockholm. Vi tittar på hur begreppet Scandinavian Design etablerades och fick stor plats i USA under tiden 1890–1980. Vi får en härlig visning med lite extra fokus på skandinaviskt textilt hantverk som då slog igenom. Föreningen bjuder dig som medlem på visningen (värdet är 350 kronor). Begränsat antal platser (endast 20 platser) – först till kvarn får en biljett. 

Anmälan senast 14 november till foreningen@svenskhemslojd.com

Har du en kompis som inte är medlem men vill följa med? Lös det genom att bli medlem på plats. Det går att ordna med swish. 

Varmt välkomna! 

Möjliggörare – utställningen

I dag den 12 november 2021 öppnar den digitala utställningen Möjliggörare, som lyfter fram några av de slöjdare som tillverkar redskap och på andra sätt gör det möjligt för andra att slöjda. Föreningen för Svensk Hemslöjd har skapat denna digitala utställning i ljud, foto och text. Lyssna på samtal med möjliggörare som producerats i samarbete med podden Görbart, där det pratas möjliggörare och generositet, nyfikenhet och lust ur olika aspekter. Och spana in det fina bildmaterialet från våra möjliggörare på deras handtillverkade redskap. Här hittar du utställningen!

I utställningen presenteras verk av: Eva Berg | Felix Wink Täljogram | Julia Kalthoff Kalthoff Axes | Kerstin Neumüller | Lars Larsson | Maria Smedberg Ullforum spinneri | Åke Erlandsson.

Utställningen kommer även under en period i januari 2022 att visas fysiskt i butiken Svensk Hemslöjd på Norrlandsgatan 20, Stockholm. Utställningen Möjliggörare är en del av projektet Slöjdcurator och genomförs av Föreningen för Svensk Hemslöjd med stöd av Nämnden för Hemslöjdsfrågor.

Foto: Kerstin Neumüller

Mimmi Börjessons broderistipendium 2021

Vi har nu delat ut Mimmi Börjessons broderistipendium 2021! Mottagaren är Jennie Anna McMillen och motivering lyder: Broderi som nutidsdokument – och berättelser om världen vi lever i. Ett skickligt utfört hantverk av en modig hand och en brodös som är sann i sitt eget uttryck. Jennie har de senaste åren arbetat med konflikten mellan civilisation och natur, där båda parter försöker inta nya delar av världen. Hon har också hittat sina vägar i det 3-dimensionella uttrycket.

Bakgrunden till stipendiet: År 1857, i Byske mitt emellan Skellefteå och Piteå, föddes brodöslegenden Mimmi Börjesson. Hon växte upp på en bruksherrgård fram till pappans död då mamman tog familjen till Stockholm. Mimmi gjorde år 1893 arbetsprov hos Handarbetets Vänner och fick genast arbete som brodös. Hon blev både omtalad och uppskattad för sitt gedigna och vackra arbete, och ingick i Handarbetets Vänners styrelse under en tid. Där broderade hon, tillsammans med sina kollegor, motiv i samarbete med bland annat prins Eugen, Gunnar Wennerberg, Sofia Gisberg och Maja Sjöström. Mimmi var med och grundade textateljén Licium tillsammans med Agnes Branting, en stor aktör inom den svenska liturgiska textilkonsten. Ateljén startade i all blygsamhet hemma i Mimmis lägenhet i centrala Stockholm. År 1897 fick Mimmi diplom vid Stockholmsutställningen och år 1900 vid världsutställningen i Paris. Vid konstindustriutställningen 1909 deltog Licium och textilierna fick sedan åka till Budapest för att visas upp även där. Mimmi gick i pension 1918 och fortsatte brodera tillsammans med släktens yngsta. Hon blev 96 år gammal.

År 1993 skänkte Mimmis barnbarn Ingrid Falkman, dåvarande styrelseledamot i Föreningen för Svensk Hemslöjd, 130 000 kr till föreningen som grund till en stiftelse till minne av sin mormor. Året efter instiftade föreningen Mimmi Börjessons broderistipendium. Nästan varje år delas ett stipendium om 5 000 kr ut.

Källa: Föreningen för Svensk Hemslöjd, SKBL/Christina Dackling, och Digitalt museum.

Kallelse till föreningens årsmöte 10 juni 2021

Föreningen för Svensk Hemslöjds årsmöte hålls på Waldemarsudde, Stockholm, torsdag 10 juni klockan 18. 

Efter årsmötesförhandlingarna får vi en visning av utställningen ”Platsens själ – Prins Eugen och landskapet”.

Vi hoppas att restriktionerna från Folkhälsomyndigheten har lättat till den 10 juni, om de inte har det håller vi årsmötesförhandlingarna i trädgården.


Lämna gärna en fullmakt till en annan medlem om du inte har möjlighet att närvara.

Anmälan senast 8 juni till: foreningen@svenskhemslojd.com 
eller i butiken, Norrlandsgatan 20, telefon 08-232115.


Årsmöteshandlingar finns i butiken och de kommer även att finnas på plats vid årsmötet.

Välkommen!

#1kvmlin

Det började med en gammal handduk

År 2020 gjordes ett fint projekt i Västra Götaland – 1 kvm lin skulle odlas av hugade trädgårdsinnehavare. I år är det än mer fantastiskt – hela Sverige ska odla lin! Gör det du också. Här nedanför kan du läsa mer om projektet hur det började. Och här finns mer info om anmälan.

En av etnolog Inger Widhjas käraste textilier är en gammal handduk. Anspråkslös vid en första anblick och med handspunnet lin som inslag.

När Inger var liten fanns massor av ”konstiga redskap” på mormors vind. ”Vad är det? Hur gör man med den? Kan du visa mig?” Hennes mormor gav då Inger en kvadratmeter i landet, där de tillsammans sådde lin.

Fröerna ska ligga så tätt så sädesärlorna halkar på dem,

minns Inger att hennes mormor sade. Tillsammans gjorde de linberedningens hela process till den färdiga väven. 60 år senare är handduken fortfarande en av Ingers käraste textilier.

Ingers berättelse födde idén till projektet 1 kvm lin.

Varför odla lin?

”Linet är en upplevelse för alla sinnen. Tanken med projektet var att odla växt och människa. I jorden växer linet och i människan växer kunskap, nyfikenhet och insikter om textil. Insikter om växtfiberns beskaffenhet och nytta.

I en kvadratmeter med spånadslin växter det kläder och handdukar, isolering och mat, handlag och kunskap.

Med projektet ville vi väcka intresse för linet och bygga textila relationer.Vi menar att när man får insikt i vad textil är, som i detta fall en liten påse med frö som växer och blir en urstark fiber, så kommer man att uppskatta textil mer, se på handdukarna på loppmarknaden på ett annat sätt och sätta textil i ett större sammanhang.Vi ville också få fler att upptäcka glädjen och nyttan i slöjden, glädjen av att göra tillsammans och att göra själv.”

Här kan du läsa mer om linet och testa dina kunskaper med vårt quiz.

Pressmeddelande 1 kvm lin 2021.

Vill du vara med?

För att vara med i projektet så anmäler du dig i det område där du bor. Det är olika anmälningstider för olika områden så läs noga. Du får skickat till dig frö som räcker till 1 kvadratmeter tillsammans med odlingsinstruktioner.

När du ska så beror på var du bor i landet. I södra Sverige kan du så tidigt, i april. I norra Sverige sår du lite senare, i maj, de långa ljusa nätterna gör att linet växer till sig fint. Om du vill hinna med alla moment från sådd till tråd är det bra att så tidigt. Linet ska hinna växa, du ska rycka, torka, frörepa, röta och torka igen innan det är dags för beredning. För att hinna med allt detta till hösten är det bra att inte vänta för länge med sin sådd.

Linet ska sås tidigt, samtidigt med eller omedelbart efter stråsädens sådd.

#1kvmlin

Hitta anmälningsuppgift för just din region här.

Yxmakaren Julia Kalthoff får hedersomnämnande

Vi är glada över att ha Julia Kalthoff som sökande till vårt stipendium. Vi ser en sann möjliggörande i henne och hennes egna täljyxa, vilket är varför vi vill ge henne ett  hedersomnämnande:

Som yxmakare är Julia Kalthoff en möjliggörare för samtida slöjdare. Hon arbetar i en hantverkstradition och har fördjupat sig i yxans funktion, resultatet är en nätt och snygg täljyxa som vi anser driver slöjdandet framåt. För detta arbete får hon vårt hedersomnämnande. 

Julia tillverkar alltså yxor och gör det på ett strålande vis. Med stark känsla för traditionen i hantverket kring verktyg har hon låtit göra en hel del efterforskningar och utprovningar för att nå det resultat hon vill ha – en modern och tilltalande täljyxa. Den är anpassad efter täljandet och passar därmed också för det mindre arbetet, eller för den mindre handen. Den kan användas av nybörjaren såväl som den erfarne slöjdaren, och  bjuder med sin lätta vikt och sin stiliga balans på ett enkelt och lätt handhavande.

Julia Kalthoffs täljyxa är nätt men kraftfull och mycket välbalanserad. Foto Julia Kalthoff
Julia Kalthoffs täljyxa är nätt men kraftfull och mycket välbalanserad. Foto Julia Kalthoff

Vårt stipendium Årets förnyare lockade Julia att söka eftersom hon både såg möjligheten att få mentorskap och utställningsplats. Men också som hedersomnämnande får hon tillsammans med vinnaren Jennie Jakobsson delta i den utställning som äger rum i butiken 10 oktober och en vecka framöver. Detta ger exponering och möjlighet för fler att upptäcka hennes arbeten. 

Hur känns det att få hedersomnämnande?

– En stor drivkraft för mig i detta är att möjliggöra slöjdande, så det känns så fint att ni skriver det i motiveringen! Nu är jag i mål och kan dö lycklig!

Hon tror också att hedersomnämnandet kan bidra till att fler får upp ögonen för det fina i att tälja i färskt trä:

– Jag tycker att det är en härlig sak att göra och tror och hoppas att fler kan få glädje och tillfredsställelse i det, säger Julia.

Julia Kalthoffs täljyxa. Foto Julia Kalthoff
Julia Kalthoffs täljyxa. Foto Julia Kalthoff

Julia Kalthoff arbetar och bor i Stockholm, där hennes långa arbetsprocess att ta fram sin täljyxa givit henne en nyfiken kundskara, hon har också en lång väntelista eftersom det tar tid för henne att göra yxorna. Dock hindrar det inte henne från att vilja utveckla ytterligare en yxa, något hon hoppas på att kunna göra i framtiden. Hennes arbetsprocess är dock noggrann och tidskrävande. Den innefattar också samarbeten både med slöjdare och forskare inom metallurgi. 

För att få fram sin täljyxa har hon smitt prototyper, täljt skaft och låtit slöjdare testa, för att sedan korrigera och testa igen. För att få en bra hållfasthet i yxans egg har hon tillsammans med forskare testat olika stål;

– Jag har smitt fram yxor i olika stål som det gjorts härdtester på. Sedan har vi huggit i hårda material och kvist och studerat resultaten i mikroskop, och på så sätt valt smidesmetod, stål och härdmetod.

Avslutningsvis säger Julia Kalthoff att “yxan ska vara som en förlängning av ens egen kropp, så att man kan arbeta helt fritt och skapa vad man vill. Hur gör man en sån yxa?” Det är också något vi blir nyfikna på och vi ser fram emot att följa hennes fortsatta arbete. 

Välkommen till butiken torsdag 10 oktober 18.00, då även Julia Kalthoff finns på plats vid stipendieutdelningen. Då finns möjlighet att se mer av Julias täljyxa.